Just nu skulle jag kunna döda för lite polkaglass från SIA.

Så fantastisk god glass!...

Men jag kämpar emot mina cravings

för jag ska gå ner i vikt!!

Men det är jävligt svårt när jag har pengar

och ICAligger två minuter från min lägenhet.

Inom tio minuter skulle jag kunna sitta

och mumsa i mig delikat polkaglass!

Åhh...

Idag är jag gladare än vad jag har varit på länge.

Jag fick hem lite smink från MAC som jag beställde från Kicks.se

och imorgon ska jag träffa några goda vänner som jag inte har sett på ett tag.

Trots det river ångesten i brösten.

Jag är trött och min kropp behöver en god natts sömn,

men jag orkar inte gå igenom alla ritualer som jag måste göra för att "få" sova.

Det tar många timmar och är påfrestande både för kroppen psyket.

Jag kan lätt "fastna" vid vissa procudurer.

Jag kan tex. spendera flera timmar med att rätta till mina tofflor

så att dem ligger på ett särskilt sätt.

Först när det känns rätt kan fortsätta till nästa moment.

Har jag otur kan ett moment ta hela natten,

och då hinner jag inte gå och lägga mig i alla fall.

Då har jag kämpat med tvången i onödan.

I morgon ska jag upp sju,

och nu är klockan redan över ett på natten.

Det är alltså ingen idé att jag går och lägger mig.

En annan jobbig sak inatt är att jag är så satans sugen på att skära mig.

Det gick överstyr förra gången jag skar mig,

så jag försöker låta bli rakbladen ett tag.

Jag håller mitt självskadande hemligt så jag slipper att bli tvångsinlagd igen.

Då kan jag alltså inte ta mig till akuten om jag behöver vård.

Och jag kan säga utan att överdriva att jag egentligen borde sy

varenda gång jag skär mig, för efter alla år av självskadande,

nöjer jag mig inte förrän jag har skurit riktigt djupt.

Senast jag skar blev det både fler sår och djupare än vanligt.

Jag förlorade naturligtvis mycket blod,

och det låg små bitar av fett och muskelvävnad på golvet .

Jag nöjde mig av någon anledning inte att skära genom alla lager hud,

utan var tvungen att fortsätta att karva i fettet och musklerna.

Jag hade definativt behövt läkarvård och sy många stygn då.

Jag ska som sagt försöka att låta bli rakbladen ikväll,

för min kropp behöver verkligen läka.

Men det är svårt, särskilt nu när jag inte kan sova.

Natten är så lång och jag känner mig som mest ensam då.

Det kanske blir bättre om jag tar ett långt och värmande bad?

Om jag har tur slappnar jag av riktigt ordentligt och får sova några timmar.

Men så har jag ju en massa öppna sår som inte har läkt ännu.

Så jag vågar nog inte bada pga. infektionsrisken, ännu mindre sova i badkaret.

What to do, what to do...

Jag kan inte sova.

Eller snarare;

jag får inte sova.

Mina pengar tog slut igår

och min mamma är inte hemma,

så hon kan inte sätta in pengar på kontot åt mig.

(Mamma tar hand om min ekonomi,

då jag inte klarar av det själv.)

Utan pengar kan jag inte köpa hygienprodukter,

och utan tvål och bodylotion får jag inte gå och lägga mig.

För vem kan man ju undra?

Inte fan vet jag.

Det är i alla fall inte jag som bestämmer reglerna.

Jag hatar när folk (läs: pappa) säger att jag ska sluta

med mina idéer som om jag hade något val.

Men jag har ingen kontroll över situationen.

För det heter "Tvångssyndrom" av en anledning.

* Mitt hår är mörkt honungsblont,

mina ögon är gröna och min hy är gulbeige. 

* Mitt favoritämne i skolan var kemi.

Jag var den enda i klassen som hade MVG i det.

* Mina favoritfärger är orange och limegrön.

* Min första psykos kom när jag var tre år gammal.

Då såg jag tusentals små röda och vita spindlar.

* Jag har inte ätit kött på över tio år.

* Jag är intresserad av politik och röstar på VP.

* Ungefär två l tvål, 500 ml hudcreme och 1 tub handcreme går åt dagligen.

Jag vill inte ens tänka på hur mycket pengar jag slösar på mina tvång.

* Jag älskar make up i allmänhet

och sminkmärket MAC i synnerhet. 

* Jag är nykterist.

* Mitt huvud är 58 cm i omfång, dvs. helt enormt.

Det ser konstigt ut, eftersom jag bara är 157 cm lång.

* Jag älskar djur.

Särskilt katter, hästar och hundar.

* Jag försökte flytta hemifrån redan när jag var 17 år gammal.

Tyvärr hade jag inte råd förrän två år senare då jag fick bidrag.

* Jag drömmar om att kunna köpa ponny så småningom.

Jag behöver gå ner ganska mycket i vikt först dock.

* När jag var liten brände jag mig så illa

att man såg en bit av knäskålen.

* Jag tycker att ostbågar är bland det vidrigaste som finns.

Jag bokstavligt talat spyr om jag känner lukten av dem.

Förlåt för min långa frånvaro,

men jag behövde ta ledigt från bloggen ett tag.

Nu under jul har jag inte tänkt så mycket

på vare sig mat eller träning.

Men nu är högtiderna slut,

så nu ska jag vara duktig igen!

Jag har inte vägt mig sen innan jul,

så jag är otroligt nervös.

Jag har säkert gått upp flera kg!

Förhoppningsvis går jag i så fall

ner igen ganska snabbt.

Mycket har hänt under den tiden

då jag inte har bloggat.

Men det är inget jag orkar ta upp nu.

Det får bli någon annan gång.