Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen,

men jag har helt enkelt inte haft så mycket att säga.

Livet flyter på som vanligt.

Samma ångest, samma insomnia, samma skit.

Inget viktigt att berätta.

Förutom två saker:

1. Mitt gamla badrekord på sju timmar gäller inte längre.

Igår lade jag mig i badkaret vid tolv-tiden (på natten)

och kom upp elva och en halv timme senare.

2. Pga. det ovanligt kalla vädret har jag ständigt ont i mina ärr.

Jag antar att det beror på att jag har nervskador där.

Men jag får väl skylla mig själv, för de flesta ärr är självförhållade.

Annars har det väl varit som vanligt.

Nu kommer jag inte på något mer att skriva,

så nu tänker jag sluta blogga för stunden.

Håll ut i decemberkylan!

Hälsningar, Randi

Efter ännu en vaken natt är min hjärn åter igen potatismos.

Så känns det i alla fall.

Jag mår så otroligt bättre när jag sovit,

men som det är nu klarar jag bara av

att gör det ungefär varannan natt.

Det beror, som nästan all annan skit i mitt liv, på min OCD.

Det är nämligen så att jag har timslånga ritualer för mig

innan jag är tillåten att gå och lägga mig.

Och om jag inte somnar tillräckligt fort börjar jag

göra en massa skumma saker istället för att sova.

Som tex. att rabbla en massa ord, som mantran ungefär,

eller plocka bort katthår från min filt.

Det kan pågå hela natten.

När jag inte har sovit på ett-två dygn

är jag så pass trött att jag somnar hyfsat snabbt.

Så att sova varannan natt är alltså det enda sättet

som funkar för tillfället.

Det har varit så sen över ett halvår tillbaka.

Men min mosiga hjärna är inte det värsta.

Mina ögon tar förstårs väldigt mycket stryck!

Dem är svullna och röda och svämmar över av

äckligt vitt klet, ögonsnor alltså...

Ibland är det så mycket att jag blir temporärt blind.

Jag kan inte låta bli att klia,

och då blir det bara ännu värre.

Och om jag kliar tillräckligt mycket,

får jag små sår runt ögonen.

För att inte tala om hur blodsprängda dem är!

Jag ser ut som ett gammalt slitet fyllo...

Jag skar mig i alla fall inte i natt,

om jag ska vara lite positiv.

Det enda blod som rann var när jag råkade skrapa upp

ett halvläkt sår när jag slet på mig ett par jeans.

Blodet läckte ut genom tyget och bildade en stor roströd fläck.

Eftersom jag har ont om rena kläder och inte kunnat/orkat

skaffa en tvätttid är det mycket irriterande!

För en person med så mycket renlighetstvång,

är det en enorm katastrof!!

Det går inte att beskriva hur jobbigt det är!

Jag går ärligt talat hellre naken än med smutsiga kläder.

För att återgå till det egentliga ämnet;

en till dålig sak med att inte sova

är man blir så satans hungrig!

Det gör att jag äter onödigt mycket.

Och eftersom jag är så trött,

orkar jag inte träna något på motionscykeln.

Inte heller håller jag koll på kalorierna jag får i mig.

Jag har dock inte gått över styr helt och hållet.

Jag tror att jag har landat på ca 1500-2000 kalorier 

om dagen i nu i veckan.

Det kommer kanske att vara så hela veckan.

Det hoppas jag naturligtvis inte,

jag vill ju helst ligga på max 1000 kalorier per dag!

Jag ska försöka att vara stark.

Att orka träna och stå emot hungern.

Men det känns som om jag kommer att misslyckas!

För pms-helvetet gör det inte direkt lättare...

Nu ska jag berätta om vad som hände på fredagen den 23:e.

Det är ingen stor händelse, jag är väl bara överkänslig.

Men jag vill i alla fall dela med mig av min upplevelse. 

Jag var som vanligt på min dagliga verksamhet.

Jag hade precis kommit tillbaka från ICA, där jag hade köpt

Aftonbladet och en kanelbulle.

Jag tyckte att jag förtjänade ett fredagsfika.

Det tyckte uppenbarligen inte alla.

Jag har berättat för dem på den dagliga verksamheten

att jag försöker gå ner i vikt och komma tillbaka till min naturliga storlek.

Alla vet om det, både personal och deltagare.

De flesta bryrs sig inte, dem har väl sitt...?

Men en av personalen, Ann heter hon, kan inte låta bli att lägga sig i.

När hon såg att jag åt en bulle blev hon plötsligt väldigt pratsam;

Ann: Har du en bulle?

Jag: Ja...

Ann: Bullar är inte nyttiga.

Jag: Jag vet det, jag är inte dum i huvudet.

Ann: Men du bantar ju?

Jag: Jag bantar inte. Jag vill gå ner i vikt och stanna där,

inte köra någon knäpp diet som bara gör mig fetare i längden.

Bara för att jag tänker på vad jag stoppar i mig, så betyder det inte

att jag aldrig kommer att unna mig en kanelbulle!

Ann: Men nu säger du emot dig själv, du vill ju bli smal.

Då ska du inte äta bullar!

Jag: Hörde du inte vad jag nyss sa?

Jag förklarade ju hur jag tycker och tänker!

Ann:...Jag dömmer dig inte, jag tycker bara att det är konstigt.

Ena stunden pratar du om kalorier, sen trycker du i dig en bulle!

Jag: Du dömmer mig uppenbarligen, annars hade du hållt tyst!

Och jag trycker inte i mig bullen, ser du inte att jag äter långsamt?.

Ann:...

(Jag suckar och ignorerar henne, jag koncentrerar mig på tidningen

och det jag har kvar av bullen.)

Nu är jag kanske lite fånig som reagerar så här,

men jag tycker verkligen att hon inte ska lägga sig i!

Hela dagen var förstörd, bara för att jag blev så sur.

Jag vet att jag är överkänslig nu, men jag kommer inte kunna

ta med något kaloririkt dit något mer!

Bara för att hon har en massa skitsnack för sig!

Egentligen borde jag vara stark och skita i vad hon tycker,

men jag skulle ärligt talat skämmas om hon såg mig äta

något med för mycket kalorier igen.

Fucking Bitch, säger jag bara!!

Så nu vet ni vad som hände i fredags.

Fånigt, jag vet! ;)

Men shit, vad sur jag blev!

Hej där!

Längesen sist.

Jag har varit så trött att jag har gått i bitar flera gånger om.

Då är inte bloggen prio 1, direkt.

Det kanske är lika bra?

För jag hade bara skrivt en massa goja.

Hur som helst, jag mår bra nu.

Alltså just nu, i denna stund.

Snart kommer det att vända.

Det gör det alltid, det vet jag av erfarenhet.

Mitt humör ändras snabbt.

Ena stunden fungerar jag.

Jag kan till och med känna en viss glädje,

som en livsgivande vindpust.

Men sen faller jag snabbt.

"Vad tänkte jag egentligen,

jag är inte lycklig, det är inte till för mig"

Det slutar ofta med att jag sitter och skär mig

eller ligger i fosterställning och hyperventilerar.

Nåja, just nu håller jag mig i alla fall flytande!

Dock är jag lite orolig för morgondagen.

Det är veckans värsta dag, STÄDDAGEN!!

Jag hater städdagen. Jag hatar att städa.

Okej, inte för att jag faktiskt gör det,

men jag avskyr även att personalen på mitt boende

kommer ner och städar in lägenhet.

Då måste dem plocka bland mina grejer,

vilket gör mig mycket illa till mods!

Och så äcklas jag över att se någon städa.

Och lukten gillar jag inte.

And so on...

Men jag kan nog smita från städningen.

Jag kommer inte att gå och lägga mig i natt.

Om jag är vaken hela natten och ser trött ut

kan jag säga att jag inte orkar.

Att dem inte får komma ner och störa mig.

Nog om det nu.

Jag ska berätta om vad som hände i fredags,

men det gör jag i nästa inlägg.

Annars kommer det här inlägget att bli hiskeligt långt.

Ta hand om er nu alla fina läsare! <3<3<3

Kramar från mig! //Randi

Jag har precis kommit upp från ett 7 timmar långt bad.

Och det var inte pga händelsen med kattspyorna igår.

Det klarade jag av bättre än vad jag hade väntat mig.

Det blev bara några sår på benen och blåmärken på axlarna.

Nej, anledningen till mitt bad var att jag frös så förbannat.

Jag hade bara tänkt bad en stund, högst en timme.

Men eftersom jag var så utmattad av all ångest,

somnade jag och vaknade inte förrän personalen ringde på dörren.

Gissa om jag frös då, för vattnet var såklart iskallt!

Normalt sett hade jag nog vaknat av kylan,

men nu var jag verkligen trött!

Annars då? Förutom att jag sitter med en filt om mig och skakar av köld.

Jo, min hud är fruktansvärt torr! Värre än en gammal krokodil, haha!

För mig som tycker att torrhet är jobbigare än att ha ont

(om jag inte har superont, förstårs), är det en riktig plåga!

Och inte har jag någon hudcreme hemma heller!

Jag ska gå till Netto och handla så fort dem öppnar.

Vilken tur att mina pengar kom idag,

annars hade jag fått panik!

Innan jag slutar skriva vill jag också passa på att

säga att maten och träningen gick bra igår.

Minus 200 kalorier landade jag på.

Idag kommer jag som vanligt vara mer aktiv,

så jag kommer att äta betydligt mer och träna mindre.

Så jag vet redan nu att slutsumman kommer att ligga

på minst 500 kalorier. Kanske över 1000!

Till sist vill jag att ni ber för mig! (Till valfri Gud/Gudinna/whatever...är inte troende!)

Jag ska nämligen till godisparadiset Ö&B, där dem har mitt favoritgodis för halva priset.

Ibland förstår jag inte varför jag utsätter mig för sånt, jag borde verkligen inte följa med!

Fast jag behöver storhandla hygienprodukter och sånt, så jag måste nog ta mig dit.

Nu ska jag äta frukost (Cola Zero och kaloribomben Risifrutti).

Jag tror att jag kommer uppdatera senare idag, men vet inte säkert om jag hinner.

I vilket fall som helst, ha det så bra som ni bara kan! Kram, Randi! <3

Just nu är det inte så bra.

Min katt spydde för en liten stund sen,

och för en person med OCD är det en katastrof.

Jag kunde naturligtvis inte ta upp det själv,

så jag gick upp till personallägenheten och sa till.

(Jag bor på serviceboende pga min OCD.

Jag kan ju inte städa, diska eller ta hand om katten själv,

så det är en nödvändlighet, tyvärr.)

En av personalen kom ner och tog bort det med papper.

Men jag krävde även att han sprayade med rengöringsmedel

(vilket ändå måste ses som ganska normalt), 

och så var han tvungen att kasta alla grejer som låg runt omkring.

Så nu är jag två tröjor, några pennor och lite smink fattigare.

Och ja, jag vet att jag får skylla mig själv som har saker på golvet!

Det är i alla fall vad mamma säger...

Nu har personalen gått och jag sitter här och skriver.

Jag känner mig så smutsig, trots att jag inte kom i kontakt med spyorna.

Det är som att lägenheten har fyllts med en oren energi.

Jag vill skrubba kroppen blodig för att få bort det äckliga.

Men jag vet av erfarenhet att det inte spelar någon roll.

Känslan kommer att sitta kvar.

Säkert i flera dar

Jag får helt enkelt hålla ut, rida ut stormen,

och försöka att inte skära sönder min kropp allt för mycket.

Efter en lyckad måndag,

gick det åt helvete tisdag och onsdag.

Igår hade jag tänkt gå och lägga mig direkt efter verksamheten,

alltså omkring fyratiden på eftermiddagen.

Men så ville min kompis (en av mina bästa vänner) gå på stan efteråt.

Det var så längesen jag träffade honom privat,

så jag bestämde mig för att gå i affärer en stund.

När jag väl kom hem var jag helt utmattad och väldigt hungrig.

Jag hade inte sovit på nästan två dygn och bara ätit lite frukt på hela dagen.

Så tyvärr fick jag ett otroligt sug efter pizza!

Jag kunde inte motstå pizzan, men jag kände att det var fel

redan innan jag hade betalat.

Jag tror att jag blev tillfälligt förvirrad av det dåliga samvetet,

för medan pizzan bakades gick jag in på ICA och köpte godis.

Fy fan vad jag är besviken på mig själv!!

Jag hade ju varit så duktig dan innan!

Och det värsta var nog att det blev rester till nästa dag.

Så mycket att det kändes fel att slänga.

På två dar fick jag alltså i mig:

* 1 Al funghi-pizza

* 1 180 g chokladkaka (vit choklad!, VIT fucking choklad!!)

* En massa frukter (många kaloririka sharonfrukter)

* Några grönsaker (rädisor! <3)

* Smågodis (ganska mycket)

* 1 Risifrutti

Idag får jag fan skärpa mig!

Jag tänkte väga mig på fredag,

så jag måste vara duktig.

Jag får äta högst 1000 kalorier,

och då är det verkligen ett maximum!

Jag ska även försöka träna,

även om jag har träningsvärken från helvetet.

Ta hand om er nu och försök att tänka positivt!

Jag känner i alla fall att jag måste göra det,

annars går jag under! Kram, Randi

Nu har det varit dött på bloggen igen.

Det beror på att jag inte har orkat.

Som vanligt alltså. Förbannade OCD!!

Men tänker inte fundera mer på det nu.

Huvudsaken är att jag inte ger upp.

Jag är otroligt trött.

Jag har inte sovit något på nästan två dygn.

Ändå har jag orkat träna.

Och så har jag inte fallit i sockerfällan,

som jag så ofta gör när jag inte sover.

Igår tränade jag nästan hela dagen.

Så trots att jag åt relativt mycket, ca 900 kcal fick jag i mig,

låg jag på minus 700 kcal när dagen var slut.

Det är nog rekord för mig faktiskt.

Jag är väldigt nöjd med måndagen.

Men idag får jag nog ta det lite lugnare,

annars lär jag väl svimma av utmattning.

Jag ska till min dagliga verksamhet idag,

så jag måste äta ordentligt också.

Om jag är duktig och följer mitt matschema,

kommer jag att få i mig ungefär 1200 kcal.

Det är ju ganska mycket, men så får det helt enkelt vara.

Jag ska inte träna så mycket idag,

men minst 200 kcal ska jag göra av med.

För jag ska landa på max 1000 kcal.

Absolut inte mer!!

Jag har redan gjort av med 100 kcal på motionscykeln,

så det ska nog inte vara någon fara!

Fast även om jag skulle nöja mig med att träna bort 200 kcal,

vill jag ju förbränna så mycket som möjligt.

Vi får se hur mycket jag orkar helt enkelt.

Jag ska försöka att uppdatera lite oftare.

Men dock inte mer idag.

Jag planerar nämligen att gå och lägga mig

direkt efter verksamheten och sova till onsdag morgon!

Ha en fin höstdag och ta hand om er! //Randi