Nu ska jag berätta om det klantiga jag gjorde i fredags.

Jag råkade nämligen tappa ner ett rakblad under badkaret.

Det låter kanske inte så illa, men min OCD gör det till en katastrof!

För mig räknas området under badkaret som oerhört orent.

Jag kan inte ta in händerna där utan att ångesten förgör mig.

Nu är det söndag och rakbladet ligger fortfarande under badkaret

bland allt smuts, mögel och äckligt gammalt hår.

Jag har till imorgon att hitta det och ta bort det.

För imorgon ska två personer ur personalgruppen på mitt boende

komma och göra veckans storstädning (som görs varje måndag).

Dem städar alltid under badkaret och kommer då att hitta rakbladet.

Om jag inte gör något åt saken vill säga.

Om personalen hittar det kommer det leda till att dem får reda på att jag skär mig igen.

Då kommer dem att kontakta vuxenpsyk och jag kommer förmodligen att tvångsinläggas.

Förra gången jag var inlagd där var det tal om att jag skulle sitta inlåst i flera månader,

och dessutom ville läkarna att jag skulle börja med elchocker (No fucking way, Jose!).

Det får väl bli fem liter tvål och några timmar intensivt självhat

med ett nytt och fräscht rakblad som redskap.

Då kanske jag kan känna mig ren igen?

I vilket fall som helst är det bättre än att mamma får veta

att jag har halkat tillbaka på den självdestruktiva banan.

Söndag

Idag får jag betala priset för den goda sömnen

med trötthet, yrsel och allmän zombie-feeling.

Zopiklon gör att jag känner mig tom i huvudet,

som om hjärnan var bomull, sockervadd eller lätta moln.

Det är på sätt och vis skönt, för då minskar ångesten.

Men det är jobbigt att inte kunna tänka klart.

Mer än så har inte jag inte att tillägga.

Det var min helg, mina fina läsare!

Jag hoppas att ni hade det bra.

Många kramar från zombien!

Lördag

Den här dagen var inte speciell på något sätt.

Möjligen för att den var ovanligt bra i så fall.

Trots det som hände i fredags var jag nästan fri från ångest.

Det berodde väl mest på att vi åkte till mammas lantställe.

Där minskar tvången otroligt mycket så jag älskar naturligtvis att vara där.

Dessutom har jag en skön säng att sova i (jag har ingen i lägenheten)

Sängen är i en friggebod ca 50 meter från boningshuset.

Hela rummet är i indisk stil (Indien är mitt favoritland).

Väggarna är målade i en kryddig orange ton och dörren

är i en kontrasterande dov limegrön färg.

På sängen, som är en resårbotten utan ben,

ligger det ett överkast i samma gröna nyans.

Jag har lagt ett tiotal vackra kuddar från Indiska i sängen.

Alla möbler är noga utvalda för att passa in i det orientaliska temat.

De flesta är köpta från Indiskas källarvalv i gamla stan. 

Dessutom är rummet fullt av mer eller mindre unika

hinduiska statyetter och andra exotiska (och lite flummiga) prydnader.

Några är från Indiska, några från en bekant som brukar resa runt i Indien,

men dem allra flesta har jag köpt själv när jag varit utomlands.

Hur som helst älskar jag att vara ute på landstället.

För inte nog att  det är vackert och bekvämt eller att tvången minskar;

det är alldeles knäpptyst och jag kan bestämma själv hur ljust och varmt jag vill ha det.

Eftersom jag sov dåligt fredag natt gick jag och la mig och sov några timmar.

Några timmar senare åt jag middag med mamma, hennes man och min lillebror.

Det blev "lördagsmys" framför TV:n med ungerfär samma godsaker som fredagen.

Jag satt framför brasan hela kvällen, det jätteskönt! 

Alla tre katter var dessutom med.  

När jag gick och la mig var jag orolig för att jag inte skulle kunna sova

eftersom jag sov halva dagen och dessutom hade varit stillasittande resten av tiden.

Så jag valde att ta Zopiklon för att bli lite småhög och få nästan garanterad god sömn.

Och det, ladies and gentlemen, var min lördag.

Snart kommer den sista pateiska delen, dvs. söndag.

Fredag

Dagen började med att jag försov mig, så jag missade min dagliga verksamhet.

Efter en snabb fukost (Cola Zero och en näve paranötter) kom mamma och hämtade mig.

Vi var på väg till IKEA för att storhandla till min bror som ska flytta hemifrån nästa vecka.

Trots att jag hade sovit till tvåtiden var jag så trött att jag sov under hela bilfärden på ca en timma.

Det hände inget särskilt på IKEA, förutom att det var ovanligt tråkigt där.

Jag brukar tycka om att åka dit och handla på mig en massa onödig skit.

Men mina pengar var slut, så jag kom för en gångs skull tomtänt.

Anledningen till att jag ens följde med var att mamma behövde min hjälp.

Jag är tydligen den enda i familjen som är duktig på inredning och design,

vet var allt finns och som kommer ihåg alla småsaker.

Men eftersom jag är var så trött var jag nog inte till så mycket hjälp.

På kvällen följde jag med familjen hem till deras lägenhet och åt middag.

Sedan var det "fredagsmys", dvs. rödvin, öl, lightläsk, godis och nötter.

(Vinet och ölen var förstårs inte till mig, då inte tål alkohol).

En vanlig pisstråkig (men skön) fredagskväll, alltså.

Sedan tog jag färdtjänst-taxin hem.

Väl hemma bestämde jag mig för att spendera natten

i badkaret med en god bok, två burkar Cola Zero och ett rakblad.

Jag kände att jag inte orkade med mina tvång,

så jag valde att inte ens försöka.

Efter att jag läst ut boken, skar jag mig tills jag var nöjd.

Och sen gjorde jag något otroligt klantigt

som jag ska berätta mer om i ett separat inlägg.

Det var alltså min fredag.

Nästa inlägg kommer att handla om

min lika intressanta lördag. Ehehe.

Jag tog ett par Zopiklon igår kväll.

Så jag känner mig lite för "borta"

för att kunna skriva ett ordentligt inlägg.

Jag uppdaterar igen när jag kan tänka klart.

MVH, fröken Bomullshjärna

...kämpar jag emot ett kraftigt illamående och försöker att inte spy.

För det finns få saker som jag hatar så mycket som att spy.

Jag vet inte varför jag mår så illa nu,

men jag tror att det det beror på en kombination

av för mycket mat, trötthet, blodförlust och stress.

Idag är jag gladare än vad jag har varit på länge.

Jag fick hem lite smink från MAC som jag beställde från Kicks.se

och imorgon ska jag träffa några goda vänner som jag inte har sett på ett tag.

Trots det river ångesten i brösten.

Jag är trött och min kropp behöver en god natts sömn,

men jag orkar inte gå igenom alla ritualer som jag måste göra för att "få" sova.

Det tar många timmar och är påfrestande både för kroppen psyket.

Jag kan lätt "fastna" vid vissa procudurer.

Jag kan tex. spendera flera timmar med att rätta till mina tofflor

så att dem ligger på ett särskilt sätt.

Först när det känns rätt kan fortsätta till nästa moment.

Har jag otur kan ett moment ta hela natten,

och då hinner jag inte gå och lägga mig i alla fall.

Då har jag kämpat med tvången i onödan.

I morgon ska jag upp sju,

och nu är klockan redan över ett på natten.

Det är alltså ingen idé att jag går och lägger mig.

En annan jobbig sak inatt är att jag är så satans sugen på att skära mig.

Det gick överstyr förra gången jag skar mig,

så jag försöker låta bli rakbladen ett tag.

Jag håller mitt självskadande hemligt så jag slipper att bli tvångsinlagd igen.

Då kan jag alltså inte ta mig till akuten om jag behöver vård.

Och jag kan säga utan att överdriva att jag egentligen borde sy

varenda gång jag skär mig, för efter alla år av självskadande,

nöjer jag mig inte förrän jag har skurit riktigt djupt.

Senast jag skar blev det både fler sår och djupare än vanligt.

Jag förlorade naturligtvis mycket blod,

och det låg små bitar av fett och muskelvävnad på golvet .

Jag nöjde mig av någon anledning inte att skära genom alla lager hud,

utan var tvungen att fortsätta att karva i fettet och musklerna.

Jag hade definativt behövt läkarvård och sy många stygn då.

Jag ska som sagt försöka att låta bli rakbladen ikväll,

för min kropp behöver verkligen läka.

Men det är svårt, särskilt nu när jag inte kan sova.

Natten är så lång och jag känner mig som mest ensam då.

Det kanske blir bättre om jag tar ett långt och värmande bad?

Om jag har tur slappnar jag av riktigt ordentligt och får sova några timmar.

Men så har jag ju en massa öppna sår som inte har läkt ännu.

Så jag vågar nog inte bada pga. infektionsrisken, ännu mindre sova i badkaret.

What to do, what to do...

Jag kan inte sova.

Eller snarare;

jag får inte sova.

Mina pengar tog slut igår

och min mamma är inte hemma,

så hon kan inte sätta in pengar på kontot åt mig.

(Mamma tar hand om min ekonomi,

då jag inte klarar av det själv.)

Utan pengar kan jag inte köpa hygienprodukter,

och utan tvål och bodylotion får jag inte gå och lägga mig.

För vem kan man ju undra?

Inte fan vet jag.

Det är i alla fall inte jag som bestämmer reglerna.

Jag hatar när folk (läs: pappa) säger att jag ska sluta

med mina idéer som om jag hade något val.

Men jag har ingen kontroll över situationen.

För det heter "Tvångssyndrom" av en anledning.