Förlåt igen för att jag inte har bloggat så mycket!

Det känns som att jag inte gör annat än att be om ursäkt

för min dåliga uppdatering och jag vet att min blogg är lite tråkig nu.

Jag känner mig inte riktigt i min bästa dagsform om man säger så.

Det är svårt att få tummen ur och skriva ett inlägg när jag mår som jag gör.

Thinspo-bilder är ju naturligtvis lätta att fixa, men att berätta om något

så simpelt som hur min dag var och vad jag har ätit är mycket svårare.

Jag känner mig helt tom i skallen och måste anstränga mig

för att få orden nerskrivna.

Eftersom jag ska börja ta Cipramil igen,

måste jag trappa ner mitt nuvarande lyckopiller.

Det märks att jag tar en mindre dos av Sertralin nu.

Jag är på ständigt dåligt humör och irriterar mig på allt och alla.

Min depression har inte varit att leka med den här veckan,

och jag blir livrädd när jag tänker på att dosen ska reduceras

ytterligare nästa vecka.

När min livsglädje minskar, ökar självskadandet.

Härom natten gick det lite överstyr.

Jag förlorade en hel del blod och svimmade

på vardagsrumsgolvet framför nattkomedierna på TV:n.

Det blev ett tjugotal ganska små sår som jag hade behövt tejpa

och sju sår som glipade rejält och borde ha sytts.

Tre av dem blev riktigt djupa, så pass djupa att jag skar i fett och muskler.

Ett av dem kommer nog att bli mitt största ärr so far, om man inte räknar

det enorma opertionsärret som går som ett brett band över ena sidan av magen.

Jag hade naturligtvis behövt läkarvård för mina sår.

Men jag kan inte ta mig till akuten utan att folk får veta.

Och jag måste hålla det hemligt till varje pris!

Jag har i alla fall skött om mina sår extra noga;

bytt bandage varje dag och tvättat med handsprit

(SATAN, vad det svider!!).

Jag som knappt brukar sätta på plåster...

Jag blir ärligt talat lite rädd när jag skär så djupt.

Eftersom jag vägrar att vårdas av läkare,

måste jag i alla fall försöka att vara försiktig!

Jag må ha en stor dödslängtan, men jag vill inte dö just nu.

Jag får infektioner ibland och då får jag fixa det själv.

Nu ser det ut som fan på mage och lår

och det luktar som ett slakthus om mig.

Dessutom kommer jag inte kunna ha kläder

som sitter åt på ett tag.

Det gör för ont då.

Inga byxor eller tighta kjolar alltså.

Nåja, nog om det.

Annars då?

Jo, jag testade en av nya medicinerna för en vecka sen.

Det är en relativt mild lugnande/sömnmedicin.

Den funkade ganska bra på mig då,

det skedde inga underverk men jag blev lite mer harmonisk.

När jag tog den igen igår natt gjorde den inte ett skit för mig!

Den verkade alltså bara en gång. Suck...

I övrigt har det väl varit okej.

Jag köpte nya kläder idag, vilket var nödvändigt

eftersom jag alltid tvättar sönder dem jag har.

Jag har ätit sådar och tränat minimalt.

Annars har det inte hänt något speciellt.