Idag hade jag en ätardag.

En sådan dag då jag får äta vad jag vill.

Jag vet inte exakt hur många kalorier jag har fått i mig,

men det är nog mer än 1000 i alla fall.

Fast jag har ändå gjort av med en hel del genom träning,

så jag får väl vara ganska nöjd.

Det är ju trots allt fredag idag.

Jag tänker inte skriva vad jag har ätit.

Inte för att jag skäms eller så;

det är snarare så att jag inte vet till 100%.

En stor del av dagens intag har jag ingen aning om

hur mycket skit det innehåller.

Jag har i alla fall gjort av med över 500 kalorier, det vet jag.

Idag är det förresten exakt två månader sedan jag bestämde

mig för att ta tag i min övervikt och bli smal igen.

Jag hade velat gå ner 12-14 kg, men jag fick nöja mig med 10.

Det är naturligtvis mitt eget fel.

Hade jag skött mig bättre hade jag lyckats, det är jag säker på.

Men, men.

Det är inget jag kan göra något åt nu,

jag får se till att jobba hårdare den här månaden istället.

Jag vägde mig alltså idag.

84 äckliga kg.

Jag får väl vara glad att det går neråt i alla fall.

Hade jag ökat i vikt hade jag tagit livet av mig.

Nej då, jag är glad att jag är lite lättare i kroppen.

84 kg...

Fast egentligen väger jag nog mindre.

Det finns några anledningar till varför jag tror det:

• Jag vägde mig klockan 18.15 på kvällen.
• Jag har ätit mycket under dagen.
• Jag har inte gjort nr. 2 på ett par dagar.
• Jag ska snart ha mens.

Så det skulle inte förvåna mig om

jag väger 1 kg mindre. Minst.

Den här bloggen är förresten ganska grå och tråkig.

Jag måste bli bättre på att lägga upp bilder.

Och så ska jag ändra designen och försöka fixa en header.

Nu ska jag fösöka komma till ro,

för det vore jättebra om jag kunde sova inatt...

Ha en mysig helg och var rädda om er!

Nu sitter jag och skär mig igen.

Jag vet att det är vanligt, att jag inte är den enda.

Men grejen är att inte skär mig för att jag har ångest.

Inte den gången i alla fall.

Idag har varit en bra dag.

Jag har fått sova ut

och mår ganska bra.

Jag är glad helt enkelt.

Så varför skär jag mig?

Jag gör det som så många andra

när jag har ångest och är ledsen.

Men varför nu?

Därför att jag gillar det.

Jag skär mig för att det är kul.

Jag är en sjuk jävel som får en kick av att se blod.

Det är alltså inte så att jag försöker lindra mig inre smärta

genom att orsaka yttre.

Det gör jag ju också, förstårs.

Men just nu skär jag mig för att det är min hobby.

Som att måla eller sticka.

Hade jag inte varit så empatisk,

hade nog varit seriemördare...