Nu åker jag ut igen...skönt som fan!

Till tryggheten...

Jag ska sova i en riktig säng och äta mammas hemlagade mat.

Och krama om mina tre katter riktigt ordentligt.

Jag har saknat dem så mycket! 

Särskilt Sabrina...

Vi hörs om några dagar!

Jag köpte en våg härom dagen.

Eftersom jag inte hade vägt mig på flera veckor

och misskött mig något brutalt (hets, hets, hets!),

var jag livrädd för att väga mig.

Och mycket riktigt hade jag gått upp i vikt.

Ganska mycket dessutom.

Så jag bestämde mig för att det fick vara nog.

Jag ska från och med nu äta vettigt.

För jag orkar inte vara tjock längre!

Jag ska väga mig varje dag.

Då ser jag direkt resultatet om jag gör dumheter.

Det ökar motivationen något enormt!

Ps. Jag har gått ner ca tre kilo på lika många dagar. Ds.

För några dagar sedan skar jag mig djupare än jag någonsin gjort.

Först genom huden och sedan i muskeln.

Såret är ungefär två centimeter brett.

En vettig människa hade tagit sig till Akuten.

Jag är inte vettig.

Jag har stor erfarenhet av sår.

Så jag är ganska bra på att gissa mig till

hur många stygn det behövs etc.

Det här såret är så djupt att läkaren

förmodligen skulle sy på insidan också.

Men jag tänker inte gå till doktorn den här gången heller.

Jag måste erkänna att jag inte alltid sköter mina sår så noga som jag bör göra.

Även de djupa, som behöver sys.

Det tar lång tid innan skadorna läker och jag får ofta infektioner.

Men det här såret ska jag vara rädd om.

Jag har tvättat det och lagt nytt förband två gånger om dagen.

Det ska jag fortsätta med tills det läker.

Jag vet inte riktigt varför jag berättar det här för er.

Kanske för att jag är orolig för infektionsrisken

och behöver någon att berätta för.